Veckans sötnos

Vi måste ha Trönös sötaste katt. Jag kan inte se det möjligt att en liknande skönhet springer runt i byn. Och det ser väl ni också. 100% sötnöt!

Röck på bärgä

Den ack så fina traditionen fortsätter. Ett gäng fina individer anordnar rockorgie på Östra Berget i Söderhamn även i år. Förra året bjöds vi på akter som Sator (mycket bra) och Zodiac Mindwarp & the love reaction (riktigt jävla bra) och i år följs det upp av huvudakter som Bullet och Crashdiet. Totalt lirar 13 band där uppe på höjden idag och jag hoppas verkligen folk kommer upp till berget nu när det anordnas nåt annat än Trivselkväll på berget. Självklart kommer jag att vara där tankad med aggressioner och hårdrocksdricka. Är det rock som gäller så är det. Dom jag siktar mest på att se är Sveriges AC/DC Bullet, så här låter dom (avnjutes bäst på riktigt hög volym!) ...

Bullet "Bite the bullet"


Bullet "Dusk til dawn"

Inte en låt som får dig...

... eller mig att le men ack så vacker.

Johan Rothstein - Bredvid dig

Fundering

Det är dags för lite självterapi igen. Men oroa er inte, det blir inga kärleksbekymmer denna gången. Det håller jag för mig själv. Nä jag tänkte ta upp ett helt nytt ämne. Fast har ni umgåtts med mig dom senaste månaderna är det antagligen inte speciellt nytt för er heller. Ämnet är Stockholm. Det har väckts en ganska stor nyfikenhet hos mig när det gäller den staden, jag är rätt så sugen på att ge den kungliga hufvudstaden en chans. Men vågar jag? Och framförallt, har jag råd? Det känns som att ett jobb är ett måste för att det överhuvudtaget ska vara möjligt, och att få ett jobb är ju som bekant inte så bara nuförtiden. Och om ekonomin nu skulle tillåta en flytt, hur blir då livet därnere? Den bild jag har av Stockholm nu är en rätt så romantiserad bild, det är jag medveten om. De gånger man besöker staden är när det vankas fest av ett eller annat slag, oftast i samband med konserter och ofta på sommmaren. Alltså man åker på en liten minisemester som är så där underbara som bara minisemestrar kan vara. Tidpunkten för att prova på är egentligen den perfekta just nu (som många påpekat också) med tanke på att jag varken har en käresta att leva med eller ett jobb som håller mig fast i Hälsingland. Så egentligen borde valet vara ganska enkelt. Men det vardagliga livet i Stockholm är nog ganska långt ifrån dom där minisemestrarna misstänker jag. Och tänk om man skulle bli en ensam stackare? Jag har ingenting emot att vara ensam om jag själv får välja att vara ensam. Men att tvingas vara ensam därför att man inte har någon att umgås med är något jag fasar för, men tack och lov aldrig utsatts för. Visst har jag vänner i Stockholm redan nu, men vad säger att dom vill hänga med Karlsson så ofta? Ja hörni, många funderingar är det.

Det finns en lösning på problemet. Den lösningen skulle vara att ha någon att dela en lägenhet med. Då löser sig, förmodligen?, problemet med ekonomin om man kan vara två som sliter med den och dessutom blir det ju så att man per automatik inte blir ensam alla gånger. Men den lösningen väcker genast nästa fundering. Vem vill dela en lägenhet med mig i Stockholm? Det är den största funderingen av dom alla. Nä hörni, man kanske blir kvar i Söderhamn ändå. Eller? Det kanske blir Korpilombo också. Eller nä. Den som lever får se, hoppas jag. Det jag redan nu kan säga iaf är att jag har ett stort sug att prova på ett liv i Stockholm, åtminstone för en stund.

Det tisslas och tasslas

Det är nåt på gång i byn. Överallt ser man bybor samlas på öppna platser och snacka zonförsvar, frisparksvarianter och djupledslöpningar men så fort man närmar sig blir helt plötsligt samtalsämnet något helt annat och de skingras för en kort stund. Man hör svarvarna gå heta i jakten på slagträet med den ultimata längden och tyngden för att kunna skicka iväg en tennisboll så långt det bara går. Pensionärer preparerar sina boulebollar för att de ska stanna väldigt lägligt och precis. Det är som att hela byn blivit helt galen men så är ej fallet, det är bara dags för idrottens dag igen. Imorgon smäller det på Trönö IP där det ska spelas fotboll, brännboll och boule. Själv ska jag lira brännboll med ett gäng sköna individer i Bullen United och har du några timmar över imorgon så tycker jag att du ska svänga upp och titta. Jag lovar att det är underhållande. Sen dansar vi på kvällen. Det låter väl bra? Bra! Vi ses!

Har du hört den förut?

Ja jag säger det igen, vilken gång i ordningen det är vet jag inte men jag gör ett försök att kicka igång den här satans webbplatsen till blogg ännu en gång. Hur länge det håller i sig denna gång vet jag inte, inte heller hur ofta den kommer att uppdateras (det är ju för tillfället trots allt en kanonsommar så man kan ju vara ute istället för att blogga). Vi får se helt enkelt. Sen jag uppdaterade sist har jag bytt ut ett fint lärarjobb mot ett sommarjobb, även denna sommar på golfbanan men nu har jag avancerat i graderna och är betrodd att ratta en av gräsklipparna. Det ni! Känns bra mycket skönare att puttra runt på banan på en gräsklippare än att gå runt och släpa på röjsågarna, framförallt när det är så varmt som det är nu. Att jag bara jobbar måndagar, onsdagar och fredagar gör inte så ont det heller, ett bra sommarjobb helt enkelt!

Så jag är rätt nöjd med livet just nu. Det är bara en sak som fattas. Eller någon ska man kanske säga. Med tanke på det som sades trodde jag nästan att det skulle fixa sig i början av sommaren, att det skulle bli vi, eller jag hoppades verkligen iaf. Men nåt hände och jag vet inte vad, det blev tyst. Det behöver ju iofs inte ha hänt något heller, intresset kanske bara försvann också. Sak samma, känslorna finns kvar och det kan göra att tankarna blir tyngre vissa dagar. Framförallt när man har 8 timmar för sig själv på en gräsklippare, då kan det snurra på rätt rejält ibland. Nä jag ska inte älta på mer, jag vet att det inte är så speciellt spännande läsning. Men ibland är det skönt att skriva av sig lite. Lite självterapi på nåt sätt. Men nu jag säger go kväll och på återhörande, nu går Karlsson och letar upp lite mer födelsedagsfika och kanske blir det ett kvällsdopp i det blå också.

Cause you´re simply the best thing I never had

Peace out!