Ja jag säger det igen, vilken gång i ordningen det är vet jag inte men jag gör ett försök att kicka igång den här satans webbplatsen till blogg ännu en gång. Hur länge det håller i sig denna gång vet jag inte, inte heller hur ofta den kommer att uppdateras (det är ju för tillfället trots allt en kanonsommar så man kan ju vara ute istället för att blogga). Vi får se helt enkelt. Sen jag uppdaterade sist har jag bytt ut ett fint lärarjobb mot ett sommarjobb, även denna sommar på golfbanan men nu har jag avancerat i graderna och är betrodd att ratta en av gräsklipparna. Det ni! Känns bra mycket skönare att puttra runt på banan på en gräsklippare än att gå runt och släpa på röjsågarna, framförallt när det är så varmt som det är nu. Att jag bara jobbar måndagar, onsdagar och fredagar gör inte så ont det heller, ett bra sommarjobb helt enkelt!
Så jag är rätt nöjd med livet just nu. Det är bara en sak som fattas. Eller någon ska man kanske säga. Med tanke på det som sades trodde jag nästan att det skulle fixa sig i början av sommaren, att det skulle bli vi, eller jag hoppades verkligen iaf. Men nåt hände och jag vet inte vad, det blev tyst. Det behöver ju iofs inte ha hänt något heller, intresset kanske bara försvann också. Sak samma, känslorna finns kvar och det kan göra att tankarna blir tyngre vissa dagar. Framförallt när man har 8 timmar för sig själv på en gräsklippare, då kan det snurra på rätt rejält ibland. Nä jag ska inte älta på mer, jag vet att det inte är så speciellt spännande läsning. Men ibland är det skönt att skriva av sig lite. Lite självterapi på nåt sätt. Men nu jag säger go kväll och på återhörande, nu går Karlsson och letar upp lite mer födelsedagsfika och kanske blir det ett kvällsdopp i det blå också.
Cause you´re simply the best thing I never had
Peace out!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar