Back in business

Tiden går fort och så även under lov. Ett lov som var helt jävla underbart (ursäkta svordomen men den behövdes för att verkligen poängtera lovets storhet, dessutom gillar jag att svära). Sedan jag flyttade till Stockholm är Söderhamn och framförallt Trönö förknippat med så otroligt mycket glädje. Det är där bandyn finns (och med bandy menar jag Broberg), det är där familjen finns, det är där vännerna finns, det är där fotbollen finns och ja så skulle jag kunna fortsätta hur länge som helst. Skjutsade hem vänner till mor och far i helgen och då så den ena av dom att det är när man flyttar man lär sig att uppskatta sin hemort. Karlsson skriver under, det är verkligen så.

Men nu är det en ny termin som startat, startat med en rivstart till och med och det är väl egentligen lika bra det. Så att man kommer in i det. Men det var tungt i måndags, det vill jag lova. Att kastas in i fullt arbete och att återigen komma hem till en tom lägenhet efter nästan tre veckors ledighet och bortskämdhet var en skaplig kontrast. Men jag tycker att jag tacklade den rätt bra. Nu längtar vi till helgen (som vanligt iofs), bortbjuden på middag på fredag och så kanske ett kusinbesök väntar på det också. Tummen upp!

Jag må vara barnslig men den här bilden får mig att garva varje gång jag ser den. Vi knäppte många såna här kort, bror och jag och fasen vad roligt vi hade. Fast vi brukar ju ha rätt roligt tillsammans vi två. Kanske på grund av hur vi ser ut?
På återhörande!