Bossen

Bruce Springsteen är bossen, bossen av underhållning. Konserten i fredags var snudd på magisk, framförallt avslutningen var magisk. Och en sak måste jag säga. Springsteen är inte min stora favorit även om jag tycker otroligt mycket om hans musik, men jag vettefan om det finns en större underhållare i musikvärlden på sina liveshower. Nu har jag långt ifrån sett alla musiker, kan bli rätt svettigt. Men samspelet med publiken, den fanatiska publiken (vore de islamister tillhörde de Al-Qaida allihop) är sanslös och att någon lyssnar så mycket på sin publik och ändrar spellistor från konsert till konsert är beundransvärt. Och jag måste bara nämna avslutningen en gång till. Fy satan i gatan! Han ville aldrig sluta kände det som. Gång på gång vevade han återigen igång bandet för att trycka på lite extra en sista gång (det blev många sista gånger) och samlade in önskemål från publiken. För att jämföra med Iron Maiden som är mina husgudar så har Maiden mycket att lära från Springsteen. Maiden ändrar sina spellistor ytterst lite och dessutom verkar de stå med klocka för att inte gå över tiden. Det är tråkigt, står man inför 60 000 skrikande svenskar kan man väl köra lite extra? Som Springsteen!

Helgen för övrigt var lyckad den med, roligt att träffa släktingar och vänner nere i Stockholm. Tyvärr träffade jag inte den jag helst ville träffa men det kommer väl hoppas jag. Att man kan sakna någon så mycket... Nu är det snart läggdags, har börjat jobba på golfbanan i Söderhamn igen. Tidig uppgång som gäller. Huvva.