Det gick!

Vi gjorde det! Vi tog dubbeln. Och att det ölmagade kompisgänget från skogen visade sig vara bättre än de flesta andra svider nåt så inihelvete i ögonen på vissa belackare som snackade skit om oss under försäsongen. Och det gör ju naturligtvis de två seriesegrarna så mycket skönare. Men nästa säsong blir det tuffare. Mycket tuffare. Det behövs förstärkas, det behövs tränas lite hårdare. Men det tar vi sen. Nu suger vi på karamellen. Och vilken karamell sen. Tack för säsongen pågar!

Imorgon

Imorgon gäller det, imorgon smäller det. A-laget har redan gjort det och nu är det dags för B-laget att visa att man inte vill vara sämre. Imorgon står seriesegern på spel när domaren blåser igång säsongens sista match uppe i Korskrogen. Vid vinst är saken klar. Då följs klubbens redan historiska avancemang till division 3 upp med ett lika historiskt avancemang till div 5för B-laget. Aldrig har något av lagen varit så högt upp. Om jag är laddad? Skulle tro att det blir svårt att somna denna afton.

FORZA TIKEN!

Kan inte sluta

Det är mycket videos i bloggen nu, jag låter er gå miste om så otroligt mycket visdom och glädje nu när det inte skrivs så mycket. Det är jag medveten om och det ber jag om ursäkt för. Jag vet att ni behöver mig. Men jag måste bara lägga upp en till video, en till musikvideo. Jag kan inte sluta lyssna på den, veckans absoluta favorit. Den är vacker, den är förförisk, den är sorglig och den är här. Den är här nu! Är det inte fantastiskt? En låt som vid rätt sinnelag lätt kan få en tår att rulla ner för min kind, skulle jag höra den live som på videon vore tåren obligatorisk. Gör nu som jag. Lägg er ner, lyssna på låten, bli lite ledsen och önska att ni hade någon att krama (har ni någon att krama gör ni det omedelbums, det är en order!) och njut av snowboardvärldens i särklass bästa bidrag till mysmusiken.

Lisa Miskovsky - As Daylight Fades


Go natt

Fel hål!

Det här mina vänner är humor insvept i en vacker melodi!

TIKEN i media

Ett litet byalag tar det stora klivet upp i division 3. Inget unikt med det på något sätt då det händer titt som tätt. Det unika med Trönö är fem bröder som samtliga varit väldigt delaktiga i seriesegern. Så pass unikt att lokalradion letade sig ut till Trönö för att ta ett snack med dom. Lyssna här, från 06:28 och framåt.

The Hellacopters

Sitter återigen och inväntar en nykter helg, den tredje på raken och det är både skönt och tråkigt på samma gång. Ska leka flyttkarl åt kusin imorgon och på söndag är det dags för säsongens näst sista match, därav nykterheten. Sen blir det till att träda in i dimmans mystiska tillstånd igen. Hursomhelst, idag sitter jag i soffan och svär över det enligt mig bristande TV-utbudet. Så därför surfade jag in på SVT Play för att se om det fanns något av värde att titta på där istället. Och visst fanns det det. I det sista avsnittet av Dom kallar oss artister besökte man The Hellacopters och det var jag bara tvungen att titta på. Återigen slogs jag av det smärtsamma i att detta underbara band har lagt ner, lagt av men samtidigt känns en viss lättnad över att man trots allt fick möjligheten att se dom tre gånger. Så nu söks det hejvilt på Hellacopters på både Youtube och Spotify. Hittade en riktig goding från en av mina favoritskivor med dessa mästare. Skitig garagerock blir inte mycket bättre än så här mina vänner!

The Hellacopters - Soulseller

Tametusan!

Värmer upp inför kvällens Champions League med lite Idol, måste ju titta nu när dom sänder från Gävle! Visserligen tittar jag gärna på Idol annars också men just nu känns det extra intressant. Och tamefan, tror banne mig jag just fann min favorit. Så fort han öppnade sin käft hajjade jag till och sa tyst till mig själv, vilket jävla coolt darr han har på rösten. Juryn kallade det för vibrato. Sak samma, vi menade samma sak och båda reagerade på hur tufft det lät. Kanske har man en framtid inom musiken ändå? Om ni undrar vem jag snackar om, om ni vill höra honom. Klicka då här!

180 minuter...

TIKENs b-lag är 180 minuter och två vinster ifrån ett avancemang från division 6 till Primera Divison, eller division 5 om ni så vill. Det ständiga stryklaget, förutom säsongen vi gick upp till sexan, har nu helt vänt på steken och leder serien på 46 poäng. En poäng mer än tvåan Enånger. Faktum är att vi är obesegrade under höstsäsongen, vi har till och med radat upp idel segrar. Stark sa Bill. Jävligt starkt sa Bull! Idag kom ännu en. Mot Hög borta, en riktigt stabil match av oss som slutade med 5-0 till TIKEN. Håller vi bara fokus nu så gör vi precis som A-laget, vinner vår serie och tar steget upp till en högre sådan. Vet att jag inte nämnt A-lagets avancemang till division tre och hade tänkt att ändra på det nu. TIKEN har aldrig varit högre upp förut. Känns naturligtvis hur bra som helst. Dessvärre känner man sig inte speciellt delaktig i den triumfen, har nog bara blivit en 15 minuters spel totalt där. Man känner sig mer som en supporter till dom. Tråkigt, men just därför är det desto roligare att även B-laget är på väg upp! That´s all for now!

Givna på låtlistan

Vi backar till 1990-talets första hälft. Vi knackar på hos Karlssons i Hamre och möts av en vänligt leende Pappa Karlsson som glatt släpper in oss. Naturligtvis tar vi av oss våra skor för att inte dra in smuts på Mamma Karlssons nystädade golv. Vad ska vi nu göra hos Karlssons undrar ni kanske? Vi ska på konsert! Det lämpar sig nämligen så att Bröderna Karlsson har besök av sin kusin, Kusin Jansson. Och då brukar det inte alls sällan bjudas på konsert inne i Storebror Karlssons rum. Och det är inte vilken konsert som helst. Storebror Karlsson och Kusin Jansson har tagit över stora scenen (läs sängen) och ger oss sina bästa versioner av Bryan Adams repertoar. De lyckligt hoppande och svettiga kusinerna ger verkligen allt medan musiken skrålar från kassetbandspelaren med endast en högtalare. Vi börjar närma oss slutet av konserten, kusinerna känner sin publik (ofta bestående av diverse mjukisdjur och en Lillebror Karlsson) och drar av två av sina största publikfriare. Publiken goes bananas! Efter ovationernas slut tittar kusinerna på varandra. Dom vet att dom har gjort något stort, dom vet att dom har gjort något bra. Bandet i kassetspelaren är slut och Mamma Karlsson ropar ifrån köket att fikat är serverat. En fika som kusinerna gjort sig förtjäna av.

Heaven


Run to you

Vidrig reklam

Har ni sett banverkets "reklam", infofilm kanske är ett bättre ord, den om att ett ögonblicks ouppmärksamhet kan kosta ett liv? Jag tycker så genuint illa om den filmen. För er som inte sett den följer en kort redogörelse för fanskapet här. En man och en kvinna dansar runt med varandra på en äng. De tittar varandra djupt in i ögonen, kysser varandra och smeker varandras kinder. Idel leenden, idel kärlek. De kan verkligen inte slita sig från varandra. Det är vackert helt enkelt. Och så helt plötsligt rycks kvinnan iväg. Av ett jävla tåg!!! Svosch och hon är borta, borta för alltid och kvar står en förtvivlad man och skriker ut sin smärta. Vad fan är det för jävla film tänker jag? Visst, budskapet når ju onekligen fram men jag tycker att det är så fruktansvärt brutalt. Den är vidrig och jag får en liten klump i magen varje gång jag ser den. Jag tycker att den går över gränsen.

Happy Bösday!

Gratulerar på 25-års dagen Bernt Andreas Karlsson, aka Charlie Bullit, Kalle, Midget, Mygget, Gianfranco, Buldvärgen, Dani Alves!

Spikmatta

Tjuvstartade födelsedagsfirandet idag med att bjuda släkten på kakor och äppelpaj mot betalning i form av presenter, mycket trevligt! En av presenterna var en spikmatta som jag redan har hunnit provköra. Mitt betyg? Tja, nog kändes "spikarna" allt. Men direkt ont gjorde det inte. Fast det var inte skönt heller. Varmt blev det på ryggen, åtminstone som det kändes. Den sålde väl inte in sig direkt på första försöket men jag ska naturligtvis ge den fler chanser. Oavsett om den verkligen har en positiv effekt på ens välmående eller om det bara är en placeboeffekt som får en att tro att man mår bra så är det ju egentligen skitdetsamma. Huvudsaken är väl att man har det bra sina minuter på mattan? Eller? Imorgon kör vi igen.

Jahaja

Saknar blogginspiration precis lika mycket som jag saknar M och det vill säga väldigt mycket. Inte roligt att sakna varken inspirationen eller henne så mycket men det är en annan historia. Jag har sett att trots den bristfälliga uppdateringen finns det ändå ett gäng tappra själar, 26 stycken igår till exempel, som surfar in här i jakten på något att läsa. Så nu kräver mitt samvete att jag ska skriva några rader. Håll i er!

Går in på sista dagen på praktiken imorgon och det känns både bra och lite mindre bra. Hade gärna varit där lite längre för att kunna hinna göra något vettigt lärararbete men det ska bli skönt med lite sovmorgon igen också. Återigen har såväl elever som lärare varit fantastiska, åtminstone de exemplar jag har stött på och jag rekommenderar verkligen Staffangymnasiet som praktikplats. Fotbollen går också överjävligt bra, nu är TIKEN serieledare i fyran såväl som i sexan. När gick det så bra för herrfotbollen sist i Trönö? Nu jävlar ska vi ge precis allt nu i slutskedet och förhoppningsvis göra en Rengsjö, alltså att gå upp i trean och femman! Det stundar födelsedag också snart för Karlsson. På måndag fyller jag 25 år och allvarligt, nu räcker det för ett tag. Stoppa tiden.

Go natt!