Spraydate?

Jag har knappast gjort det till någon hemlighet på bloggen att jag är less på singellivet och det spelar ingen som helst roll vad signaturen "Kalle" skriver bland kommentarerna. Karlsson är less på singellivet och därmed basta! Men det har hittills inte gått så långt att jag har lagt upp min profil på någon av de många matchmakingsiter som finns. Jag har alltid tyckt att det har varit något desperat över kontaktannonser (som man väl ändå måste säga att dessa profiler på olika siter är), att det har gått så långt att man är beredd att "skriva upp sig på listan". Att man borde kunna fixa biffen ändå så att säga. Men det är väl dags att vakna för mig nu. Det går ju inte så jäkla bra nu heller om man säger så :) En liknelse med det svenska alpina herrlandslaget ligger inte så långt ifrån, har jag inte åkt ur så ligger jag jävligt långt efter. Så det är kanske dags att svälja stoltheten? Skulle man nu hitta någon via någon sida så är det väl helt klart värt det? Jag tror banne mig det. Eller rättare sagt så är det banne mig det.

Då återstår ju bara att välja en matchmakingsite. Finns ju som sagt en hel del. Fast dom kostar ju pengar dom jävlarna och några slantar tänker jag iaf inte hosta upp. Det finns en gratis, Spraydate. Kanske blir det den. Om jag kan bestämma mig det vill säga. Jag vet fortfarande inte riktigt om vad jag tycker om grejen än. Vad säger ni? Matchmakingsiter, desperat eller helt ok? Skriv några rader bland kommentarerna eller delta i den Filip & Fredrik-inspirerade enkäten ni ser till höger.

Läs även andra bloggares åsikter om spraydate, matchmaking