Magi

Det är föräldrafritt hemma i Hamre för tillfället vilket innebär att mamma Inga-Lill har åkt hemifrån och lämnat pappa Christer och sönerna Andreas och Thomas ensamma hemma. Naturligtvis tar man då tillfället i akt att lyssna på musik då och jag stoppade i Iron Maidens spelning på Ullevi från 2005 i dvd-spelaren. Har nu kommit till den bästa heavy metallåten genom tiderna och jag måste bara bjuda er på den också. Jag får ståpäls nu när jag hör den. Perfekt uppladdning till kvällens fotbollsdrabbningar också.

Iron Maiden - "Phantom of the Opera"


Läs även andra bloggares åsikter om Iron Maiden, Phantom of the opera, ullevi, magi, ståpäls

Glysis Cup

Imorgon är det äntligen dags. Imorgon gör äntligen Karlsson årstävlingsdebut (finns det ett sånt ord?) i TIK-tröjan. TIKEN tar sitt pick och pack för att åka upp till landskapets nordligaste stad, Hudiksvall, för att delta i Glysis Cup. Det ska bli jävligt roligt att få dra på sig den blåvitrandiga tröjan igen och jaga den där förbannade bollen som sällan gör som man vill. Det är få gånger nuförtiden som Grubbel-Karlsson enbart blir Karlsson men när jag spelar fotboll är det en sådan gång. Då glömmer jag för tillfället allt annat och det är förbannat skönt. Det är ett reservbetonat lag (om man får säga så) som ställer upp i cupen. Kjell och Henrik låter dom som fick lite eller ingen speltid alls under KM få desto mer av den varan i Glysis. Det tackar jag för! Men ett gäng lirare från KM får vi med oss och det ska bli intressant att se hur vi står oss mot de övriga lagen i cupen. De övriga lagen som förresten är IFK Bergvik, Högs SK, Delsbo IF2 och Nåjden FK. Kl. 17 möter vi Bergvik, kl 18 Delsbo 2, kl 20 Hög och kl 00 Nåjden. Det blir en lång afton i Hudiksvall för oss men vi får hoppas att det blir en rolig afton.

God kväll gott folk!

Läs även andra bloggares åsikter om Glysis Cup, turnering, Trönö IK, fotboll

Underbart

Titta på klubbmärket här nedanför. Är det inte vackert? Är det inte så att dess prakt får dina ögon att tåras? Jo jag tänkte väl det. Det var nästan så att jag fick tårar i ögonen igår också när vi återigen pulveriserade det där äckligt vidriga laget från grannkommunen. Dom med dom fula färgerna. Pulveriserade kanske är fel ord, men jag ljuger inte när jag säger att det tillslut inte var något snack om saken. Läs om matchen här. Det var en välförtjänt seger till de gulsvarta. Varför fick jag då tårar i ögonen igår? Välförtjänta segrar mot Bollnäs upplever man väl titt som tätt? Jovisst gör man det. Men inte på Sävstaås. Där brukar man alltid få åka hem i ilska, antingen på grund av horribla domare eller på grund av ett Broberg blekare än mitt vita vinteransikte. Men igår... Haha, det var en helt sanslös glädje man kände på väg från arenan. Äntligen fick jag se en Brobergsvinst på Sävstaås. Ska jag vara ärlig vet jag inte om jag fått uppleva det förut. Kanske, men det minns jag inte. Men igår, ja jävlar. Igår fick jag det!

Läs även andra bloggares åsikter om Broberg, Bollnäs, bandy, underbart, Sävstaås

Gitarkameratene

Vissa dagar känner jag mig ensam. Då brukar jag lyssna på den här låten. Vissa dagar känner jag mig sugen på att lyssna på vacker musik. Då brukar jag lyssna på den här låten. De flesta dagar känner jag mig ensam och sugen att lyssna på vacker musik. Då brukar jag lyssna på den här låten, två gånger.

Gitarkameratene - "Unloved"


Läs även andra bloggares åsikter om Gitarkameratene, sjungande norrmän, unloved

Det gick!

Trots biljettkrånglet så lyckades jag roffa åt mig en biljett till Bruce Springsteens spelning på Stockholm Stadion den 5 juni. Synd att det bara blev en ynka biljett. Men när det nuförtiden mer är en regel än ett undantag att det ska krångla när stora artister släpper sina biljetter får man väl vara nöjd. Nöjd och egoistisk, jag får ju åtminstone äntligen se honom. Men det var ren och skär bondtur, därmed inte sagt att jag är bonde, att jag fick tag på biljett överhuvudtaget. Först såg det bra ut, jag kom in på sidan där biljetterna såldes och valde sex stycken ståplatsbiljetter. När jag sedan klickade vidare till betalningen möttes jag av en sida där det stod att ett fel uppstått och att jag skulle försöka igen. Det är lättare sagt än gjort när ett x-antal tusen klickar frenetiskt på sina musar för att komma fram. Efter en stunds klickande utan resultat gav jag upp och ställde mig in på att det inte skulle bli Springsteen den här gången heller. Av ren nyfikenhet provade jag igen en stund senare och kom in igen. Nu kunde endast två biljetter väljas och det gjorde jag bara för att återigen mötas av samma felmeddelande som förut. Nu såg det riktigt mörkt ut, ungefär sådär mörkt som det var på Kameruns avbytarbänk den där varma sommaren 1994. Men skam den som ger sig. Jag försökte återigen och här sitter jag alltså som en glad ägare till en biljett till The Boss. Nice! Nu ska jag bara hitta ressällskap. vilket inte bör bli några problem då ett gäng släktingar också ska dit. Jag måste också hitta någon att övernatta hos i Stockholm men det ska väl inte vara några problem det heller. Jag får börja fjäska lite.

Nu är frågan jag ställer mig bara denna. Kommer att Tom Morello också att vara i Stockholm den fredagen? Jag hoppas det.

Bruce Springsteen - "The ghost of Tom Joad"


Läs även andra bloggares åsikter om biljettkrångel, bruce springsteen, stockholm stadion

Träningsvärk

Den är mördande, den är ihållande, den är rent utsagt förjävlig. Träningsvärken som jag dragit på mig alltså. Det var ju som jag tidigare sagt ett tag sedan jag har kunnat träna och igår var det dags för den efterlängtade årsdebuten när det gäller träning med TIKEN. En träning som innehöll tvålagsspel och ett spänstprogram och det är just det där spänstprogrammet som är orsaken till den där förbannade träningsvärken. Det gör ont i benen, i magen, i bröstet, i armarna, i ryggen, ja ni förstår. Det gör ont i hela kroppen. Kan knappt gå som en vanlig människa och att sätta sig/resa sig är förknippat med svåra plågor. Och då brukar ju träningsvärken vara som värst andra dagen. Huvva... Men är det värt det? Absolut, det var riktigt roligt att sätta igång igen!

Läs även andra bloggares åsikter om Träningsvärk, träning, spänst

Handboll, alkohol och goda vänner

Så ser kvällens schema ut för Karlsson denna lördag. Och jag måste säga att det är ett schema jag gillar. Jag gillar handboll (åtminstone när det gäller landslagsmatcher), jag gillar alkohol och jag gillar goda vänner. Att få uppleva detta på en och samma kväll är ett riktigt privilegium och jag lovar er att göra det absolut bästa av situationen. Direkt efter träningen tog jag mig till bolaget och inhandlade kvällens drycker. Det jag köpte var följande:


Men ska sanningen fram så köpte jag inte vodkan idag, den fick jag av Junior i julklapp. Men jag tycker att startuppställningen ser jävligt bra ut. En imponerande samling av högkvalitativ pilsner toppat med en vodka som låter sig väl smakas tillsammans med Pepsi Max. Så ikväll ska jag glömma det som kan glömmas, vara kung för en dag. Ikväll ska jag bli full. Ikväll ska jag bli full för kärlekens skull.

Läs även andra bloggares åsikter om Carlsberg, Heineken, Grolsch, Lapin Kulta, Smirnoff, Vodka, fest, goda vänner, handboll

The war is on!

Fick en chock häromdagen när jag granskade mig själv i badrumsspegeln. Och då var det inte själva utseendet som chockade mig, det har jag vant mig med sen länge. Nej det var något helt annat, något som det borde dröja flera år innan jag skulle få uppleva. Något hårrelaterat. Jag upptäckte mitt första... hmmm, jag upptäckte... det här är svårt. Jag upptäckte mitt första gråa hårstrå! Och det var inget halvljust, halvgrått hårstrå. Jag tror inte att ett hårstrå kan bli gråare. Det riktigt lyste om fanskapet. Det ska väl för fan inte komma nu? Jag är ju bara 24 år, ålderstecken är något som jag inte ska utsättas för än. Efter ett par minuters tystnad lyckades jag samla mig och beslutade mig för att utplåna den jäveln. Nu var det krig. Jag tog ett stadigt grepp om det gråa hårstrået, nu gällde det att få med roten, och drog bestämt och hatiskt loss det. Jag granskade återigen hårstrået som satt ohjälpligt fast mellan min tumme och pekfinger och bestämde mig för att statuera ett exempel. Ja, statuera ett exempel för övriga hårstrån på mitt huvud som har eventuella funderingar på att byta färg. Jag tog fram en sax, höll upp hårstrået väl synligt för de andra och klippte sakta och metodiskt sönder det bit för bit. Som en avslutning så spolade jag ner de gråa bitarna, som fallit ner i handsfatet, i avloppet där de går en oviss framtid till mötes. Så nu vet de, de som är kvar. Fan ta er om ni blir gråa innan jag åtminstone fyllt 30. Jag tolererar det inte. The war is on!

Läs även andra bloggares åsikter om grått hårstrå, krig, hår, ålderstecken

Ojsan hoppsan

Hmm, man kanske ska ge konståkning en chans ändå...

Tryck här

Läs även andra bloggares åsikter om konståkning, bröst

Varför? - Igen

Under min dagliga runda på Aftonbladet.se så läste jag den här artikeln och blev förbannad och äcklad över företagsvärlden. Ericsson varslar 5000 personer varav 1000 av dessa i Sverige. Detta samtidigt som Ericsson det sista kvartalet i fjol gjorde en vinst på 6,5 miljarder kronor. Bolagets vidrigt rika direktör Carl-Henric Svanberg ökade sin rikedom med 21 miljoner. Förklara logiken i det för mig är ni snälla. Jag är inte alls insatt i företagsvärlden (och tur är väl kanske det) så jag kan inte påstå att jag vet hur det fungerar. Men jag tycker att detta låter väldigt konstigt, att sparka folk samtidigt som det onekligen går bra för företaget. Svanberg försvarar det lite med att det går bra nu men vem vet hur det ser ut senare. Är det inte som att en familjefar kommer hem med en jävla massa mat men låter en tredjedel av familjen att vara utan för att vem vet hur mycket mat man har nästa vecka? Ska man inte försöka försörja så pass mycket människor man kan, medans man kan? Återigen, jag förstår inte logiken. Svanberg säger också att det finns en stor förståelse bland personalen. Kanske bland den personal som får stanna men jag undrar jag om de sparkade har så stor förståelse för det.

Läs även andra bloggares åsikter om Ericsson, varsel, vidrigt, Carl-Henric Svanberg

Varför?

Jag blir så jävla less och irriterad på alla dessa historiker som skriver böckerna vi har som studentlitteratur. Måste man verkligen använda alla dessa förbannade svåra ord, som jag misstänker att man bara stöter på i våra böcker, för att förklara hur det blev si och varför det blev så? Eller har de gått ihop i en pakt vars enda uppgift är att förvirra fattiga stackars elever? Det finns få saker här i livet som är så tråkiga som att läsa vissa av de böcker jag blir tvungen att läsa. Man kan hålla intresset och koncentrationen uppe i 5-10 sidor sen börjar tankarna fara iväg och när man vänder blad vet man inte riktigt vad som stod på det föregående. Fy fan säger jag bara. Kan inte Plura skriva nåt? Då kanske man skulle njuta av studerandet.

Börjar längta till helgen nu. Har bestämt mig för att åka hem till Trönö för att kunna träna på lördag. Har inte tränat sedan dagen före nyårsafton. Varken med TIKEN, Korsnäs eller på egen hand. Det såg KM och förkylningen med den efterföljande hostan till och man kan väl påstå att det börjar spritta i benen. Det ska bli skönt att träffa gänget igen och sparka lite boll. Är det förresten någon som vill hitta på något i helgen? Jag är sugen på att hitta på något, en fika, film, fest eller vad fan som helst. Bara det inte tvunget måste ske mellan 9.30-11 på lördagsmorgon. Då ska jag nämligen slå tunnlar på bröderna Wallgren.

Läs även andra bloggares åsikter om svåra ord, studentlitteratur, bröderna wallgren

Per "Plura" Malte Lennart Jonsson

Har lånat Pluras bok "Resa genom ensamheten" av min skäggige kusin på huvudläktarn och jag har väl inte ens hunnit halvvägs ännu. Men ändå har den slagit sina klor i mig och det är en jäkligt rolig och intressant läsning om Pluras och Eldkvarns liv. Jag har väl alltid gillat Eldkvarns musik även om jag inte varit någon större kännare. Men det är först på senare tid jag har blivit riktigt tänd på dom. Och på senare tid har jag upptäckt vilken fantastisk författare och låtskrivare Plura är. Sättet han skriver på är helt enkelt underbart. Han kan skriva så att man skrattar för sig själv, han kan skriva så vackert att man läser det om och om igen och han kan skriva så man själv känner sorgen han känner. Tänk om man kunde använda det svenska språket som han, tänk man överhuvudtaget kunde vara i närheten. Då mina vänner vore detta en blogg som var full av fantastisk läsning. Men nu är det ju inte riktigt så och såväl jag som ni får nöja oss med Pluras kunnande istället.

Jag vet inte riktigt vad det är, jag kan inte riktigt sätta fingret på det men karlns texter får mig att tänka. På gott och ont ska jag väl säga. Av någon anledning mest ont. Fast ont kanske är fel ord att använda men faktum är att texterna får mig att grubbla. Det är det som är kvittot på att det är riktigt bra musik eller text antar jag. När det berör, sen på vilket sätt det berör är väl inte det väsentliga. Huvudsaken att det berör. Och det gör Per "Plura" Malte Lennart Jonsson.

Jag har också borst!

Han Jansson visar gärna upp sitt skägg, även om han nu mest beklagar sig över att det har mist lite av sin forna glans. Men Karlsson har faktiskt också skägg. Karlsson har också en bild på sitt skägg. Och Karlsson har även lagt till ett passande musikstycke. Vi är två som kan leka den leken Jansson!

Aftonens herrar

Här har vi aftonens herrar, aftonens svenska hjältar. 11-målsskytten Dalibor Doder och den blott 21-årige målvakten Johan Sjöstrand drog det tyngsta lasset när spanjorerna besegrades med 34-30. Vilken match! Fan vad roligt det var att se handboll ikväll. Förhoppningsvis fortsätter det så.

Sista året

Idag påbörjades det. Karlssons sista år som högskolestudent. Jag har nu endast två sketna terminer kvar innan jag är fri igen och det borde ju egentligen kännas helt underbart. Men det jag känner just nu kan mer beskrivas som en mördande ångest. Det här året kommer att bli ett jobbigt sådant med två stycken C-uppsatser som ska författas. Först ska C-uppsatsen i historia skrivas och när jag kommer tillbaka till skolan efter sommarledigheten så ska examensarbetet fixas. Som sagt, jobbigt blir det. Idag hade vi en liten infoträff och registrering på Historia C och då passade läraren på att fråga oss var och en om vi redan nu hade några idéer om vad vårens C-uppsats ska handla om. Det fanns en student som inte hade någon aning. Kan ni gissa vem denna student var? Jajjemus, det var jag som satt där som ett fån och inte hade något att komma med. Varför ska det alltid vara jag? Jaja, det dyker väl upp ett ämne förhoppningsvis. Som jag brukar säga till mina vänner när dom har det lite jobbigt med skolan. Det löser sig. Upp till bevis...

Gissa musikern - del 9

Vi tar och avslutar denna tävling i och med denna sista omgång. En omgång som kanske blir den svåraste, åtminstone den andra frågan. För att göra det intressant för alla som hittills har plockat poäng i tävlingen så är denna omgång värd hela 7 poäng.

Fråga nr 1: Vad heter gruppen som är på bilden?

Fråga nr 2: Vad är det som är så speciellt med bilden?

Lycka till!

Dimman, here I come!

Det är lördag och Karlsson ska på fest! Jag ska återigen bege mig in i dimmornas förlovade land tillsammans med goda vänner. Vi ska fira herr Strömberg som har fyllt 25 och det ska bli jäkligt roligt. Så, nu har jag sagt det. Vore jag med i showen I mangegen med Glenn Killing är det nu Glenn skulle ha sagt: "Men det är inte därför du är här." Nej Glenn det är det inte. Jag vill efterlysa konsertsällskap igen. Sist jag gjorde det så gällde det Nashville Pussy men tyvärr krockar den konserten med Ljusnan Cup (som jag hoppas få spela) så jag tror inte att det blir något. Men det har dykt upp nåt annat, kanske rent av något bättre. Danko Jones kommer till Sverige i februari. Dom spelar i Stockholm den 26:e och i Sundsvall i 27:e. Någon som vill följa med på någon av dessa?

Det är ju åtminstone lättstädat

En av de största fördelarna med att bo i den lilla lyan på Brändströmsgatan 1B är att det är jäkligt lättstädat. Och med lättstädat menar jag att det går fort. Undanplockandet av diverse saker, dammning, dammsugning och svabbning av golv är gjort på 1-1 1/2 timme. Det är fullt acceptabelt tycker jag. Och städat är precis vad jag har gjort nu. Inga fler dammråttor som bits, inga fler kläder som ligger lite överallt och de senaste räkningarna är sorterade och arkiverade. Så nu är det här städat värdigt kungen själv. Åtminstone ett par timmar till.

Tema Musik - Farsgubbens 70-tal

Har inte så mycket att säga en fredag som denna så vad passar då bättre än att ta ännu en omgång i Tema Musik? Inget! Farsgubben gillade Black Sabbath på 70-talet och farsgubben gillar Black Sabbath på 2000-talet och det har smittat av sig till mig. Vi lyssnar på "Children of the grave" från skivan "Master of reality" släppt 1971. Men det är inte studioversionen vi ska lyssna på. Istället lyssnar vi på en liveversion med gubbarna från någon gång under 2000-talet. Det kommer fram så mycket tunga hårdrocksband nuförtiden som intalar sig att de är larger than life. Därför är det så underbart skönt när gamla gubbar som Ozzy & co skakar lite på huvudet, kränger på sig instrumenten, tar plats på scen och blåser skiten ur allt och alla. I fuckin' love it!

Black Sabbath - "Children of the grave"

Mindre rink?

Läste på Aftonbladet.se att man diskuterar om att göra hockeyrinkarna mindre också i Sverige. Är det inte trångt som det är redan? Spelarna åker ju in i varandra, rappar och slår efter varandra mest hela tiden. Nä jag tycker att man ska göra spelplanen större istället. Och sätta in flera spelare, kanske dubbelt så många. Sen för att få se fler mål kan man ju göra målburarna större och målvakternas skydd mindre. Och kanske spela med en boll istället för puck. Tänk vilken underbar sport det skulle bli...

Tema Musik - Farsgubbens 70-tal

Vi tar ytterligare en sväng till farsgubbens 70-tal. Till några av mina läsares förtret dock. Har fått höra att mina musikinlägg är tråkiga så det kanske är dags att lägga ner Tema Musik. Vad säger ni andra, ska jag göra det? Hursomhelst, åtminstone den här veckan får den leva vidare. Nu har vi kommit till en av farsgubbens absoluta favoritgrupper och det är inte svårt att förstå varför. Vi ska lyssna på Queen. Härligt! En grupp som bidragit med ett flertal låtar som jag kallar för bra-så-inihelvete. T.ex. den vi ska lyssna på nu som är en av mina favoriter med Queen. Hämtad från skivan "A night at the opera" från 1975. Men förväntar ni er att höra Freddie Mercurys ljuva stämma blir ni besvikna. Han bidrar endast till körandet i den här låten. Istället sköter trummisen Roger Taylor sjungandet i låten som jag tillägnar min Opel. Åh, min kära Opel. Den rostbruna pärlan som var min första, och hittills enda bil, var ett nöja att köra och ett minst lika stort nöja att åka med i. Folk skrattade åt den men innerst inne älskade dom den. Du är saknad!

Queen - "I´m in love with my car"

Discover Queen!

Det biter i kinderna

Nyss hemkommen från stadsbiblioteket och efter en stunds övervägande med mig själv beslöt jag mig för att gå dit och tillbaka. Det var jäkligt skönt. Antagligen på grund av den temperatur vi har i Gefle idag. Just nu ligger den på -8 vilket enligt mig är en ypperlig promenadtemperatur. Inte för kallt utan så där alldeles lagom för att det ska bita skönt i kinderna. Då trivs Karlsson, då är det vinter. Sa jag förresten att jag inte har ett skit att skriva om? Sa jag det? Det har jag inte och så är det med det.

Peace!

Till alla kineser därute

Käre studentkollegor från Kinaland!

Jag kan inte kinesiska. Inte ett ord. Det spelar ingen roll hur många gånger ni upprepar det ni vill ha sagt eller hur sakta ni än säger det. Jag fattar ingenting. Vill ni ha hjälp i kopieringsrummet eller bara utväxla några vänliga ord, ta det på engelska är ni snäll.

MVH
//Andreas "Charlie Bullit" Karlsson

(For english press 5)

70 år

Vi firar ett födelsedagsbarn idag. Eller ska vi säga födelsedagskärring? För nåt barn är det definitivt inte. Det är min älskade farmor som fyller 70 år idag, en imponerande siffra. Undrar i vilket skick man befinner sig i själv när man fyller 70, om man överhuvudtaget får chansen att fira sin 70:e födelsedag. Men nu ska jag inte prata om mig. Nu ska jag prata om Inger Karlsson som farmor min heter. Några av de absolut varmaste och lyckliga barndomsminnen jag har har jag att tacka farmor för, farfar också för den delen. Alla resor med husvagnen, oftast till Leksands Camping, alla helger i Storsjön och alla julaftnar vi firat tillsammans. Jag blir alldeles varm i kroppen bara jag tänker på det och ett leende smyger sig fram. Jag må ha otur i kärlek men när det handlar om släkten, ja då hade jag inte kunnat få det bättre. Tyvärr har jag inte kunnat ge farmor en stor kram idag men jag hoppas att telefonsamtalet och gratulationerna på bloggen duger istället, även om jag hellre gett den där kramen.

Grattis på 70-års dagen farmor!

Dagens uppdrag

Är att ta mig in till centrum och besöka Teliabutiken. Väl där ska jag försöka skriva över det telefonabonnemang jag använder i mitt namn då det för tillfället är skrivet på farsgubben. Jag vet inte om jag får göra det, sköta övergången eller om det är farsgubben som måste göra det. Jag kan ju alltid göra ett försök. Är dom vrånga där på Telia så får helt enkelt Durre sköta det där. Tycker att det är dags att ha ett abonnemang i mitt namn nu och sluta gömma mig bakom farsan som jag gjort sen den dagen för åtta år sedan jag fick min första mobiltelefon, en Nokia 3210. Men den största anledningen till att jag vill byta är att jag är ute efter abonnemanget Telia Max 25. För att få det måste man antingen vara mellan 18-25 år eller högskolestuderande. Jag är ju både och så varför inte? Med Telia Max 25 får man 5000 fria sms/månad, man ringer gratis till alla Teliamobiler, man ringer för 49 öre/min till övriga mobiler och till det fasta nätet, 99 öre i öppningsavgift och betalar 49 kr/månad. Jag vill ha! Wish me luck, I´m going in!

Lovely

Befinner mig återigen i studentlyan hemma i Gefle, vistelsen i Trönö blev lite längre än planerat på grund av den där förbannade sjukan man åkte på. Men nu är den borta. Det är bara den envisa hostan som är kvar men jag ska nog segra över den också. Jag önskade ju mig tofflor i julklapp och det fick jag också. Och när jag nu testkör mina tofflor måste jag säga att det var en mycket smart önskning av mig. Dom kommer att fixa sitt jobb på den smått kyliga Brändströmsgatan med bravur och Karlssons fötter behöver inte frysa mer.

Tema Musik - Farsgubbens 70-tal

Ja temat för denna vecka är farsgubbens 70-tal och då ska vi alltså lyssna på musik som bröderna Karlssons alldeles egna, underbara fader lyssnade på under den tiden han var en vältränad herre med smak på livets goda. Nu 30 år senare har visserligen inte smaken på livets goda försvunnit men man kan väl med glimten i ögat påstå att profilen har ändrat sig lite. Musiken han lyssnade på under 70-talet har han senare överfört till sina söner och jag ljuger väl knappast om jag säger att det är den äldste av sönerna som nappat mest på musiken. Jag alltså. Idag tänkte jag bjuda lite på ett band som heter Sparks. Ett band grundat av bröderna Ron och Russel Mael 1970 i Amerika som i sina bästa stunder var förbannat bra. Eller är kanske jag ska säga då dom fortfarande är aktiva men dom såg nog sitt bäst före-datum gå ut för länge sen. Dom här har jag växt upp med. Denna låt hittar ni på skivan "Indiscreet" från 1975. Vassego!

Sparks - "Happy Hunting Ground"

Discover Sparks!

En rättelse

Mannen som kan göra en fotbollssäsong med en sisådär 2-3 rätt/match och är nöjd med det hugger som en kobra så fort ett litet faktafel dyker upp i bloggen. Men han har ju rätt. Dr Alban är inte från Kenya, han är från Nigeria. Ber om ursäkt Hoffmann.

En lustig sak

Släkten var och firade urmodern igår och med urmodern menar jag naturligtvis min kära Farmor. Tanten som på tisdag inleder sitt 70:e år här på jorden. Men vi tjuvstartade alltså firandet igår med en god middag på Kungsholmen i Segersta. Mycket trevligt och mycket gott trots att den där förbannade febern kom tillbaka och fick mig inte alls att må bra. Men jag tror jag lyckades hålla skenet uppe skapligt iaf. Det som var lustigt med gårdagen var den signerade dörren i restaurangen. En dörr som ett antal kända personer som t.ex. Ingo Johansson och Victoria Silverstedt skrivit fraser som "Tack för en trevlig dag, god mat och god service" på. Det visade sig att han tandläkaren från Kenya, Dr Alban också varit där. Han hade också skrivit ner sitt betyg på stället. Vad han hade skrivit? "Stabilt som fan" naturligtvis. Han är för go den där doktorn...

Äntligen!

Nu är fanstyget klart! B-uppsatsen som jag slitit med den här veckan alltså. Och fy satan så skönt det känns nu. Jag har inga större förhoppningar på ett bra betyg, det enda jag väntar mig är att få rest på den. Att få ett par saker att göra om, göra rätt. Men jag har åtminstone fått ihop nåt att lämna in och en dag som denna är det det enda som räknas. För just nu kan jag skjuta den åt sidan och slippa stresskänslan att jag måste plugga. En kort stund iaf för snart är det dags för en nästan lika jobbig opponering och ventilering också, då jag ska lämna mina synpunkter på någon annans arbete. Det är inte roligt. Men det skiter jag i nu, nu suger jag på den här karamellen.

Utmaningen

Blev utmanad av han Jansson, utmaningen går ut på att jag ska lägga upp den fjärde bilden från den fjärde bildmappen jag har på datorn. Så det är väl lika bra att man gör så då. Bilden är tagen på en av de mycket uppskattade förluvorna som har hållits i föräldrahemmet i Hamre, Trönö under åren, förluvor som tyvärr nuförtiden blir allt mer sällsyntare. Tråkigt. Får nog dra ihop något snart igen. Mannen på bilden är min mycket gode vän Mats som sitter på sin vanliga plats när det vankas öl i Hamre, fåtöljen nere i hörnet. Han trivs där. I fåtöljen, med en öl, i Trönö. Men vem fan gör inte det egentligen...

.

Det drar ihop sig

Det är snart dags att lämna in den där förbannade B-uppsatsen. På söndag ska den vara skickad till min lärare Bengt och ska jag vara ärlig känns det inge vidare. Har väl fått ihop drygt 10 sidor nu och innan det är färdigt ska jag ha skrivit en sisådär 5-10 sidor till. Men det går trögt. Och ju mer jag skriver desto mer osäker blir jag på att det kommer att bli godkänt. Nu är det väl iofs inte hela världen om den inte skulle godkännas direkt heller, det funkar ju så på högskola att man får göra om och skicka in tills det blir bra. Men det kommer ju nya kurser snart när jag börjar läsa Historia C och att ha en B-uppsats som inte är godkänd hängande över sig då är inte vad jag önskar. Tänk vad mycket lättare det vore om jag inte var så fruktansvärt less på skolan. Är det någon som vill fly med mig? Ta vårt pick och pack, resa till nåt varmt ställe och glömma allt vad vardaglig hets och stress innebär? Snälla...

Jag håller åtminstone på att bli frisk iaf. Eller frisk är jag nog redan, ingen feber idag men hostan blir nästan bara värre. Ibland kan jag knappt prata utan att drabbas av en "härlig" hostattack och får jag för mig att ta ett djupt andetag är det helt kört. Inte alls bra när jag tar min astmamedicin för det är ju det hela den grejen går ut på. Djupa andetag allstå. För att spä på eländet ytterligare har jag förbannat svårt att somna nuförtiden också. Inatt låg jag säkert vaken 1 1/2 - 2 timmar innan jag somnade. Varför ska jag vara en sån förbannad grubbelgubbe för?

Märker ni vad synd det är om mig nu? Nåja, det är åtminstone fredag och idag står kyckling på menyn. Gott sa Bill, gott sa Bull.
Trevlig helg!

Tema Musik - Psyklåtar

Det är dags att ge er ytterligare en psyklåt, det passar bra nu när jag är stressad över skolarbetet och inte hinner skriva speciellt mycket. Idag bjuder jag på punkgruppen The Toy Dolls. En grupp jag har noll koll på då Junior upptäckte dom av en slump på Deezer. Det enda jag vet är att dom gör en störtskön verson på "Duelling Banjos" som dom kallar "Drooling Banjos", att dom gärna spelar just covers, att dom är engelsmän och att dom gör s.k. psyklåtar. Denna låt ni får höra är en tvättäkta psyklåt, den är definitivt inte bra och jag vet inte ens om den ska kallas skön. Den är mest enerverande, fast på ett skönt vis. Någon som fattar? Nåja, här kommer den.

The Toy Dolls - "Florence is deaf ( but there´s no need to shout)"

Discover The Toy Dolls!

Nashville Pussy någon?

Nej jag har inte blivit en pälsprydd hallick som specialiserar mig på att erbjuda mina klienter luder från Nashville. Jag är fortfarande den skoltrötte studenten med hjärtat på det rätta stället som jag varit i en herrans massa år nu. Däremot skulle jag vilja få sällskap. På många sätt och vis förvisso men just nu handlar det om konsertsällskap. Gruppen som jag tidigare nämnt här i bloggen som bjuder på ett sjuhelvetes ös kommer till Sverige i februari. Till Stockholm för att vara exakt. Den 15 februari för att vara mer exakt. Och ska jag vara riktigt jävla exakt ska jag väl också säga att de spelar på Debaser Slussen. Dessutom har dom med sig bandet Supersuckers, även dom en skön akt att se. Så skulle du vilja göra mig den äran att följa med så säg till så kan vi fixa plåtar till showen.

Gästbloggare?

Har läst ett antal kändisbloggar under min tid i bloggarvärlden och har sett att vissa av dessa kändisbloggare, t.ex. Kristoffer Apelqvist, ibland låter någon annan skriva ett eller ett par blogginlägg i sin blogg. Oftast när kändisbloggaren själv inte kan skriva några inlägg under en viss tid, vid en turné eller något annat uppdrag som tar upp tiden. Nu har jag varken någon turné eller nåt annat på g men vore det inte roligt ändå att låta en gästbloggare träda in i Bullits blogg? Bara för ett inlägg? Med full frihet att blogga om vad fasen han eller hon vill så länge det inte bryts mot några lagar. Kanske någon som inte bloggar i vanliga fall? Det är ju värt ett försök. Är just Du sugen att bli denna gästbloggare så anmäl ditt intresse bland kommentarerna. Är ni flera som vill bli Bullits gästbloggare tar jag mig friheten att välja ut en av er. The race is on...

Tema Musik - Psyklåtar

Årets första tema blir Psyklåtar, något som bör passa den störda kretsen bland mina bloggläsare. Ingen nämnd, ingen glömd. Och vi börjar med den kanske skönaste psyklåten av dom alla? Om inte så är det åtminstone en förbannad skön sådan. En låt som också knep första platsen i radioprogrammet Tio i Topps lista den 8 februari 1964. Låten är "Surfin Bird" med The Trashmen. Farsgubben har fyra skivor med listettor från just Tio i Topp och när jag var mindre så var detta den absoluta favoriten. Här är den!

The Trashmen - "Surfin Bird"


För övrigt så har den där vidriga "hålla-på-att-bli-förkyld-känslan" övergått till den betydligt vidrigare "fy-fan-nu-är-jag-verkligen-sjuk-känslan". Febern har slagit sina klor i mig och jag hade jävligt skumma feberdrömmar inatt. Tur att det finns Ipren att dopa sig med så att jag kan plugga lite om dagarna iaf.

Ett misslyckande

Ett stort misslyckande till och med. Med en av KMs bästa trupper så skulle vi bara ta oss vidare från gruppspelet. Det gjorde vi inte. Marma/Mohed kom före oss tack vare en bättre målskillnad med ett mål. Surt? Som fan! Men vi har absolut ingenting att skylla på förutom oss själva. Vi förde alla matcher, förutom mot SFF, totalt men missade på tok för mycket samtidigt som vi var stundtals mycket generösa i vår egen defensiv. Och det straffade sig big time. Mot Ljusne vann vi med 4-3 och i den för vår del avgörande matchen mot division sexlaget Marma/Mohed mäktade vi bara med 2-2. Men det är bara att inse, spelar man 2-2 mot både Wallvik och Marma/Mohed ja då förtjänar man inget avancemang heller. Så nu fick SFF spela semi mot Sandarne och Marma/Mohed mot Norrala. Och jag kan inte se något annat än att SFF tar hem cupen i år, dom är starkast. Men visst vore det roligt om dom blev knäppta på näsan återigen av ett lag från de lägre divisionerna.

Som om inte detta vore elände nog så har min mor smittat ner mig med en redig sjuka också...tror jag. Det känns att det är nåt lurt på gång. Huvudvärk och den där vidriga "hålla-på-att-bli-förkyld-känslan" i hela kroppen. Jag som absolut inte får bli sjuk nu. Jag ska ju tokspurta med uppsatsarbetet den här veckan. Min käre mor går runt som en zombie nu, blir jag likadant kommer jag absolut inte orka sitta och skriva non stop. Det får bara inte ske. Hur kurerar jag mig? Tips någon?

En kort redogörelse

Första dagen och de tre första matcherna för TIKEN är nu avklarade och jag ger väl vår insats betyget njaee... Inte direkt vad vi väntat oss kan man säga. Första matchen mot SIK 2 gick väl som väntat. Det skiljer många kilon, många centimeter och många mål mellan lagen och så blev det. Säker vinst med 8-0. Match nummer två är väl den som får betyget att endast bli ett njaee. Match mot Wallvik, en match vi bara ska vinna om vi har några som helst ambitioner att vinna cupen. Det gjorde vi inte. 2-2 blev det. Visst, vi förde matchen och vi skapade våra chanser men vi satte inte dit bolljäveln och det är ju det som det liksom går ut på. Förhoppningsvis gjorde vi vår plattmatch då. Tredje matchen förlorades mot SFF med 2-0, ett SFF som jag tycker spelade bra och vann matchen välförtjänt. Även om jag funderar på om inte 1-0 målet slogs in med en arm och om 2-0 målet var resultatet av ett felaktigt domslut då det borde varit DJs boll i situationen före? Men nu räddade ju DJ ett antal klara lägen som SFF skapade också så vi ska nog inte orda så mycket om saken. Synd bara att vi inte satte några av våra heta chanser i början av matchen. Vem vet hur det skulle ha gått då.

Nu är vi långt ifrån borta ett avancemang, det är fortfarande en helt öppen historia. Men jag orkar inte dra alla tänkbara scenarier utan säger kort och gott att om TIKEN spöar Ljusne och Marma/Mohed med ett antal kassar imorgon så ska vi spela semifinal på söndagseftermiddagen.

Dags för KM

Imorgon gör kommunens fotbollslag upp om vilka som ska få titulera sig till kommunens bästa futsallag 2009. På herrsidan har vi två grupper där vi hittar mitt kära TIKEN i A-gruppen tillsammans med Ljusne, Marma/Mohed, Söderhamn och Wallvik. Vi hittar även ett SIK 2 som tydligen ska vara ett rent ungdomslag som ersätter Bergvik 2 i gruppen, SIK 2 står utanför tävlingen och deras matcher kommer inte att ge några poäng. Favoriter i gruppen måste väl Söderhamn och Trönö räknas som men ett varningens finger ska väl alltid ges till öststaten Ljusne. Trönö ställs i första matchen mot SIK 2 imorgon kl 09:10 för att sedan möta Wallvik 10:05 och Söderhamn 15:35 innan vi är klara med lördagen. På söndag får vi återigen kliva upp tidigt när vi möter Ljusne kl 08:00 och Marma/Mohed 09:45. Sedan blir det förhoppningsvis både semifinal och final innan vi kan lägga oss och sova och förhoppningsvis får KM-bucklan följa med oss till skogs för gott.

Vi ställer självklart upp med det starkaste laget vi har att tillgå den här helgen vilket dessbättre för laget men dessvärre för mig innebär att jag inte tar någon plats i truppen. Men jag är åtminstone en reserv av nåt slag så vem vet, det kanske blir några minuters spel för mig också. Samling kl 09 för mig och de övriga reserverna iaf.

Kom igen nu TIKEN, make me proud!