Per "Plura" Malte Lennart Jonsson

Har lånat Pluras bok "Resa genom ensamheten" av min skäggige kusin på huvudläktarn och jag har väl inte ens hunnit halvvägs ännu. Men ändå har den slagit sina klor i mig och det är en jäkligt rolig och intressant läsning om Pluras och Eldkvarns liv. Jag har väl alltid gillat Eldkvarns musik även om jag inte varit någon större kännare. Men det är först på senare tid jag har blivit riktigt tänd på dom. Och på senare tid har jag upptäckt vilken fantastisk författare och låtskrivare Plura är. Sättet han skriver på är helt enkelt underbart. Han kan skriva så att man skrattar för sig själv, han kan skriva så vackert att man läser det om och om igen och han kan skriva så man själv känner sorgen han känner. Tänk om man kunde använda det svenska språket som han, tänk man överhuvudtaget kunde vara i närheten. Då mina vänner vore detta en blogg som var full av fantastisk läsning. Men nu är det ju inte riktigt så och såväl jag som ni får nöja oss med Pluras kunnande istället.

Jag vet inte riktigt vad det är, jag kan inte riktigt sätta fingret på det men karlns texter får mig att tänka. På gott och ont ska jag väl säga. Av någon anledning mest ont. Fast ont kanske är fel ord att använda men faktum är att texterna får mig att grubbla. Det är det som är kvittot på att det är riktigt bra musik eller text antar jag. När det berör, sen på vilket sätt det berör är väl inte det väsentliga. Huvudsaken att det berör. Och det gör Per "Plura" Malte Lennart Jonsson.